Demokrati och statsskick

Sverige är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell monarki. Det betyder att folket väljer sina företrädare till Riksdagen, och att kungen eller drottningen är statschef utan politisk makt.

Sverige har fyra grundlagar: Regeringsformen (grunden för statsskicket och medborgarnas fri- och rättigheter), Successionsordningen (reglerar tronföljden), Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen (skyddar yttrande- och informationsfrihet). Grundlagarna väger tyngre än vanliga lagar och kräver två riksdagsbeslut med val emellan för att ändras.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statsbudgeten och granskar regeringen. Regeringen, ledd av statsministern, styr riket och verkställer riksdagens beslut genom sina departement och myndigheter.

Maktdelningen bygger på att lagstiftande makt (riksdagen), verkställande makt (regeringen) och dömande makt (domstolarna) hålls isär. Kungahuset har enbart en ceremoniell roll: representation, öppnande av riksdagen och statsbesök.

Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995, vilket innebär att EU-rätt gäller parallellt med svensk lag inom flera områden, och att svenska folket röstar i separata val till Europaparlamentet.